Sundström Travel Logo

Saigon - Good Night Vietnam!!


Vietnam (Saigon, Highlands & Mekong delta) 2006-08-24

Skillnaden mellan norra och södra Vietnam är ganska stor. Det är lättare att vara turist i södra Vietnam. Dvs: Inte RIKTIGT lika mycket "gå på". I högländerna, som vi först åkte till efter Nha Trang, lever människorna under samma enkla förhållanden som man gjort under många generationer. Vi kostade på oss att hyra en guide med chaufför under två dagar för att ta oss från Nha Trang till Dalat och det blev en händelserik och trevlig resa med många stopp under vägen.

Husse ute och luftar byns husdjur. Klicka för större bild.Efter att ha lämnat kusten börjar stigningen upp mot bergen och efter någon timme är vi uppe i högländerna där vi besöker några vattenfall innan vi fortsätter genom kaffe – och pepparplantager till byn "Jun Village". Naturen är vacker så det blir en hel del fotograferande men långt ifrån samma upplevelse som högländerna på Papua Nya Guinea – Det är grejor det!!!!!

Vi övernattar hemma hos minoritetsfolket "Mnong" vid Lak Lake, och delar Longhouse (vi börjar bli vana med madrass på trägolv och myggnät!) med vår guide Hai och chauffören Lam + Husets ägare. Vid 5.30-tiden börjar tupparna, grisarna (många!), gässen och hundarna att vakna och de bildar en finfin morgonorkester! Vi ror över till en ö (Lien) där minoritetsfolket mer liknar folk från Laos och Kambodja än Vietnam och som vanligt kryllar det av barn.

När vi hoppar in i bilen för att åka vidare möts vi av en doft vi känner igen! Hai har nämligen (till Evas stora belåtenhet) dagen innan stannat vid vägkanten och köpt två Durian och några Jackfruit som han placerat i bagageluckan. Ni som känt lukten och smakat en durian vet vad vi snackar om!!! Eva, Hai och Lam njuter av lunchen som består av - bara Durian frukt. Anders håller för näsan och äter en fetstor jackfruit. Klicka för större bild.Durian är frukten som luktar så mycket (illa!) att den inte får tas in på många hotell i Asien. Det är vår lunch den dagen – Lam stannar bilen på ett bergspass och vi klättrar upp en bit på berget där Eva, Hai och Lam klämmer i sig två stora durian och Anders smaskar i sej en hel jackfruit.

När vi kommer fram till Dalat på seneftermiddagen har vi stannat och kollat på silkesmaskar, svampodlingar, Chicken Village och diverse annat smått och gott och totalt sett är vi relativt nöjda med vår tvådagars sejour.

Dalat ligger på 1.500 meter över havet och det märks på den friska och lite kyliga luften. Vi promenerar genom staden och finner en bra restaurang där vi äter en god middag. Vi ordnar med transport till Saigon och tidigt nästa dag sätter vi oss på bussen.

Just det – här säger i princip alla Saigon fast det officiella namnet på Saigon sedan 1975 är Ho Chi Minh City. De där uppe i Hanoi säger lite oftare Ho Chi Minh City men som sagt här i Saigon/HCMC är det bara Saigon som gäller!!

Saigon visar sig vara en härlig stad – betydligt mer avslappnad än Hanoi (fast Hanoi har sin speciella charm och vi gillar den staden också) och en stad som verkar vara i gång 24 timmar om dygnet. Ni vet, man känner vibbarna när man kommer till ett nytt ställe och här var det positiva vibbar från första stund. Vi hittar ett kliniskt rent rum med AC för $ 13 natten inklusive frukost, mitt i smeten – så bra att vi blir kvar på samma ställe 4 nätter. Men nästa dag uppgraderar vi oss till ett "room with view" för 17 $!

En utdöende företeelse i Saigon är "Cyclos". Myndigheterna håller på att ta bort dessa från Saigons gator och vi bestämmer oss för att passa på och tar varsin cyclo första dagen. Vi hittar Thang och Nhan på gatan och köper deras tjänster under två timmar. Dom pratar lite engelska och glider mästerligt fram bland Saigons 3 miljoner mopeder (de ni!!!!) som kommer från alla håll och bilar, bussar och lastbilar som alla ligger ”på tutan för omkörning” (Sven Melanders Ste-ve med LLoyden, om ni kommer ihåg!) samtidigt som dom guidar oss och berättar historier och anekdoter om Saigon.

Så här glada är Thang och Nhan med sina cyclos från början av 1900-talet innan vi beger oss till nästa pagoda. Klicka för större bildDet blir stopp på några Pagoder, Notre Dame, det gamla fina Post kontoret och Ho Chi Minh museet. Att höra Thang berätta om kriget är gripande och när han visar de fem skotthålen han har på kroppen ryser vi. - “Tja, jag åkte ju bara in och ut från sjukhuset hela tiden”

Vi blir avsläppta vid Reunification Palace och meddelar våra trevliga cykelgubbar att vi kanske är intresserade av deras tjänster dagen efter – vilket gör dem glada, såklart! Vem minns inte de klassiska bilderna på Tanksen när de bryter igenom grindarna vid presidentpalatset våren 1975 när Saigon faller.

Mycket är lämnat som det var en gång i tiden (inklusive tanksen - se nedan!) så det är lite spöklikt och bisarrt men samtidigt finns där pråliga, överdådiga rum med vackra möbler och dekorationer. Vi tittar på en film om kriget och förbereder oss mentalt för vårt nästa besök som är "War Remnant Museum" några kvarter därifrån. Att besöka War Remnant Museum är en stark upplevelse och en rå, naken, brutal, skrämmande och ocensurerad bild av kriget där en sektion innehåller fotografier från journalister och fotografer som dog i Vietnam eller i gränstrakterna mot Laos och Kambodja och en annan som beskriver efterverkningarna av den kemiska (Napalm & agent orange) bekämpning amerikanarna använde sig av och som Vietnam fortfarande lider av. Även om vi hamnar på en restaurang med mycket bra vietnamesisk mat smakar maten inte särskilt gott denna kväll..........

Tanksen står kvar fortfarande utanför Reunification Palace. Klicka för större bild.”Dagen efter” gör vi våra cyclogubbar glada då vi ber dem att köra oss till Chalon (Chinatown i Saigon) och än en gång tar de oss ut på en hisnande färd tillsammans med Saigons 3 miljoner mopeder – måste bara upplevas! Det blir några marknader och fina Pagoder och vi bjuder våra chaufförer på lunch så 4 timmar senare droppar dom av oss vid vårt hotell. Vi fixar biljetter till Mekongdeltat och äter middag tillsammans med Celia & Nacho som vi träffade vid frukosten. Dom är också ute på en 1-årig jorden runt resa, i slutskedet, så vi har väldigt mycket att prata om innan det är dags att gå hem.

22:a augusti – Bröllopsdag! Eva får några brilliantringar till Champagnefrukosten och Anders ......................... Glöm det!!

Så här firar vi vår bröllopsdag: Frukost – en liten baguette som vi delar på mitten och lägger i en liten banan. Kläm åt ordentligt - bananen är nämligen perfekt mjuk. Avnjutes tillsammans med en liten kopp vietnamesiskt superstarkt kaffe och två vändstekta ägg. En promenad tillsammans med Saigons 3 miljoner mopeder i 3 kilometer i 32 graders värme till Historiska museet för att titta på krossade lerkärl från år 2000 f Kr, rå fisk (Sushi) till lunch och promenad tillbaka (nu 35 grader!) till hotellet. Kolla lite Internet och duscha innan det är dags att promenera till vår favoritrestaurang Vuon Pho 1 där vi äter vårrullar av räkor, Banana Flower Salad (den är så förbaskat god att vi beställer en till!) och buffelkött. Därtill ett antal flaskor Tiger beer (grannarna dricker blod till maten!!!).

Taxi hem i ösregn och vi kan inte uttala namnet på hotellet så från baksätet dirigerar Anders chauffören på vietnamesiska “rakt fram”, “höger”, “vänster” – lätt som en plätt och det är inga problem att somna på kvällen = Underbar bröllopsdag!!!!

Bussen till Mekongdeltat går före 8 och vår guide "Phuc" har en grupp på cirka 40 personer (2 eller 3-dagars, AC eller inte AC, hotell eller homestay etc, etc) att hålla reda på. En logistisk utmaning följer hela dagen med många båtbyten (färjor, stora, små och mellanstora båtar) besök på det ena och det andra (coconut candy mill, rice mill, risnudelfabrik) innan vi till slut hamnar på ett riktigt trevligt homestay ute i bushen.

Vi litar på att våra guider hittar bland alla småfloder i Mekong-deltat. Klicka för större bild.Tidig väckning för att med båt ta oss till en floating market. Nu är det ju så att skall man se en floating market på riktigt måste man vara där vid 4.30 till 5.30 och det är vi inte så det är väl inte så mycket action när vi kommer. Action blir det dock lite senare när hela gruppen (nåja, inte alla vågar) skall ta sig över en så kallad monkey bridge över en av kanalerna efter det att vi spanat in hur dom gör sov/bast mattor.

Buss i några timmar innan vi i Chau Doc bestiger Sam Mountain som är 250 meter högt. Jättefin utsikt över de översvämmade fälten och bara 5 kilometer bort ligger Kambodja dit vi skall åka imorgon bitti. Vår "finger spitzen gefuhl" tar oss till en middagsrestaurang som serverar kanonmat.

Kambodja nästa!!

Kramar från era professionella turister EvAnders

Bilder